Fullt upp
Efter att under hösten haft mitt mest ineffektiva halvår någonsin upplever jag just nu raka motsatsen. Min dagar är i det flesta fall fyllda från att jag vaknar upp till jag går och lägger mig. Det där problemet med att få dagsschemat fyllt, de där dagarna som gick utan att jag i stor sett fick något vettigt åstakommit är så långt borta. Här fylls dagarna med lektioner, träningar och läxor och tiden som blir över efter det går och räkna i minuter. Visst är det i bland jobbigt att leva i stor sett efter schema hela veckorna, att ha hela dagarna plannerade men jämfört med hösten jag hade känns det underbart att vara tillbaka till ett hetiskt liv. Detta känns som det på något sätt är jag, fullt upp och hela tiden påväg. Och även om tempot just nu är nästintill ohälsosammat lär det lugna sig till en mera behaglig nivå när skidsässongen är över om två veckor och helgerna blir fria istället för på resande fot.
Jag nämnde ovan om att spendera tid på läxor, och det är faktiskt vad man göra större delen av studietid här. Medan man på unviersitsnivå i Sverige pluggar efter skolan gör man läxor här. Precis som på mellanstadiet. Läxor som lämnas in, betygsätts och påverkar ditt betyg till en stor grad. Jag är inte riktigt bekväm med detta än, jag föredrar fortfarande de svenska tänket av eget ansvar och välja själv vad man vill lägga tid på. Även om kursen jag läser här är väldigt basic och enkla så tar de tid, massor med tid. För även om det är enkelt måste inlämningsuppgifterna göras, göras med fullt fokus och kollas igenom både en och två gånger så man inte slarvat innan man lämnar in det. Det är aldrig några lugna perioder då varje kurs i stort sätt har uppgiffter att göra till varje klass, alltså 3-5 gånger i veckan beroden på kurs. Det är bara vanliga veckor, och ännu värre veckor när dessa "vanliga" uppgifter är kombinerat med prov.
I övrigt går skidsässongen mot sitt slut. Förra hegen tävlade NCAA Reginols är på hemmaplan som var den sista tävlingen med skolan och i college-serien för sässongen. Helgen resulterade men en kul och nöjd 10:e plats i lördagens klasssika lopp och en väldigt missnöjd 34:e plats i söndagens skate lopp. Känslan mellan dagarna var varandras motsatts. Lördagen var fylld med energi från att jag vaknade till ett meddelande på telefonen att Sverige tagit OS-guld i staffet och hela dagen igenom. Själva loppet öppnade jag väldigt lugnt, första 2 km av stakning gick sakta, för sakta. Tjejen som starade bakom mig kom ifatt mig och tankarna var inte de mest possetiva, men sen började det gå uppför, både jag och kroppen vakna till och sen gick det av sig själv. Kroppen svarade när jag tryckte på, åkte ifrån hon som kommit ifatt och började plocka folk framför. Kom in i känsla där man åker utan att tänka, kroppen går av sig själv. Min 10:e plats resulterade i första interjuvn på engelska (hemskt, är långt ifrån så bekväm med engelskan att jag kan prata inför en kamera utan att känna obehag...) och medalj att ta med hem på kvällens blankett. Södagen kan kort beskrivas som mjölksyreparty och stumma ben.
Folket på träninarna börjar nu tunnas ut för varje dag, de flesta är färdigtävlade efter detta och ha bara någta små oseriösa tävlingar kvar. Vi "yngre" dock som kvalat in för Junior National tränar för att toppa om dryga veckan. På torsdag bär det av mot Vermont och en dryg vecka av mästersap. Två dagar av körande för att komma dit (genom Kanada?!), 4 tävlingar, förhoppningsvis sol och vårkänsla. Kommer bli grymt.
